Då Brandförsäkrings-Contoiret i Stockholm 1766, lät slå en Medaille till belöning för dem, som visa sig beredde, redebogne och behjertade, vid eldsvådors dämpande; förestältes derå, Stadens öppne ros och derutinnan en Phoenix, med ordet: Reparabilis[1].
En öppen Krona är Stadens fjerde vapen, och efter all sannolikhet, ibland de nyare, och sedan Staden, i anseende till sin tillväxt i vidd och utrymme, prägtigare byggnader, och en mera utvidgad handel och rörelse, hade vunnit det företräde för andra Rikets städer, att skäligen ibland dem, kunna såsom en krona anses; blifvit antagit och brukat; eller ock att utmärka, att Stockholm var Rikets Hufvudstad och Konungasäte.
Ett öppet bref af Borgmästare och Råd i Stockholm, till Magistraten i Lübeck, gifvit Stockholm, Torsdagen efter Palm-Söndag, A. D:i 1526, är styrkt med Stockholms Stads Sigill, som föreställer en Kongl. Krona i Vapnet[2]. Det finnes ock, men ej större, än en fordom så kallad hvit styfver, i vax aftryckt; med öfverskrift: Sig. Civitatis, uppå ett original utslag, emellan S. Clarae Kyrkas Föreståndare, kärande, och fordom Borgmästaren Bengt Persson, svarande, af d. 22 Nov. 1662, angående någre tvistige räkningar och deraf flytande Skuldposter, för emottagen Koppar till St Clarae Kyrka; undertecknat at Olaus Thegner, Stadens Secreterare[3]. Politie-Collegii mindre Sigill föreställer en öppen Krona, med omskrift: Stockholms Stadz Politie-Collegii Sigill. En mindre Krona nyttjas ock, som ett Stadsmärke.
