Dom-Capitlen bestående af Dom-Herrar och Caniker, hade sine egna stadgar och Kyrko-balkar, sin egen rättegång, egne straff, egna inkomster, räntor och tionde, hvaraf de fattigas andel, eller fattig-tionden omsider indrogs under Dom-Kyrkorne och blef till underhåll och lön, åt Dom-Herrarne och Canikerne anslagne[1].
Stiftens styrelse berodde väl till det mästa af Biskoparne; innan förordnat blef, huru Consistorierne skulle formeras, enligt Kyrko-ordningen 1571, och förordningen om rättegången i Dom-Capitlen, 1687.
År 1593 utgjordes Consistorium Holmense, af Pastor Primarius vid Stor-Kyrkan, jämte Församlingarnes Kyrkoherdar, som af Upsala Dom-Capitels Handlingar intages, och till biträde kallades äfven Rector Scholae. Således var M. Ol. Petri Medelpadius, såsom Rector Scholae, under Pastor vid Stor-Kyrkan och Assessor i Consistorio, med nästa rummet efter Präses. Drottning Christina förordnade ock, att en af Hof-Predikanterne skulle derstädes hafva säte. (K. brefv. d. 28 Maji 1650). Uti samma bref tillägges Consistorium Holmense, samma rätt och myndighet här efter (som orden lyda), som för detta af ållder, och lika som andre Consistorier i Riket, och ingom androm undergifvit vara, än Erke-Biskopen allena.
Uti K. förordn. om rättegången i Dom-Capitlen af d. 11 Feb. 1687, förordnades att Erke Biskopen skulle vara Praeses Primarius; men Pastor vid Stor-Kyrkan, Consistorii vanlige ordförande, jämte följande Ledamöter: Pastor vid St. Clarae Församling, som är Consistorii vice Praeses; Kyrkoherdarne i Jacob, i Riddarholmen, båda Pastorerne vid Tyska Kyrkan, i Maria och Catharina,
- ↑ Botin l. c. p. 361.
