i Kungsholmen, Finskan, vid Fransyska Lutherska Församlingen, vid Ladugårdslands och Adolph Friedrichs Församlingar. Under Consistorii Jurisdiction höra Stadens och Malmarnes Prästerskap, med alla de Ecclesiastique mål, som dem och deras Församlingar angå[1]. Se härom vidare Wilskmans Eccl. verk, under titeln Consist. Urbicum.
K. Gustaf I. skall varit sinnad att gjöra Stockholm till ett egit Stift. Åtskillige omkring Stockholm belägne Sochne-Kyrkor, hafva hört under Stadens Consistorium, som synes bestyrka detta. Öfverståthållaren Gr. Gyllenstierna, hemstälde till K. M:t uti skrifvelse d. 18 Aug. 1700, om icke Consist. Holmense, måtte dädanefter alldeles blifva ifrån Consist. Upsaliensi separerat, och Stockholm således för ett serskildt Biskopsdöme, förklarat; som det äfven väl uti alla Kungeliga och Fursteliga Hof och Residencer finnas vara brukeligt; så att det kan hafva fria händer, att efter Lag och Förordningar, disponera om alla de mål, som under ett Dom-Capitel och Consistorium lyda böra, och i Stockholm kunna förefalla. Detta har äfven i senare tider varit påtänkt; men icke kommit till någon verkställighet.
Om den tvisten som varit emellan Erke-Biskopen i Upsala och Biskopen i Strengnäs, angående till hvad stift Stockholm borde höra; är i det föregående, väl något nämt; men detta ämne uplyses vidare af Biskopen i Strengnäs Anundi bref och protestation ang:de Stockholms Stads hörande till Upsala Stift A:o D. 1288, XV Kalendas Julii; Pri-
- ↑ Uti en vigtig fråga: om Konungens giftermål, med en Prinsessa af Grekiska bekännelsen; har Consistorii yttrande 1796 blifvit infordrat; hvarom Consistorii Protocoller och öfverläggningar, förseglade, i R. Ständers Bank, till förvarande, blifvit inlämnade.
