eller Fransiscaner), utfärdades Staffan Laurentii, Doctor i den Heliga Skrift och Minister i mindre Brödra-Orden, öfver Sverige, Norrige och Danemark, med fleres, å menige Convents-Brödernes vägnar, öpne bref, gifvit Stockholm, Palm-Måndagen 1485, hvarutinnan ”S:t. Erichs och S:t. Peders Gilles Bröder och Systrar, af dem annamades i allom god gjärningom, godom bönom och dygdom, som the Gudi, Jomfru Maria, theres Helgon, deres Helga Fader Sancto Fransisco skyldoga och bepligtige vorom. Minoriterne förpligtade sig, efter ömse sidors öfverenskommelse, att uppehålla förenämde Gilles och Bröderskaps Gudstjenst i det Capellet, som var Öster uppå deras Kyrkogård, Nordan Själe-Capellet, upsides Nordan vid jerngaldren, med deras egen Kalk, Messerede och allt annat tillbehör: hvilket Capell stadfästades och bebrefvades S:t. Erichs och S:t. Peders Bröderskap, med alla deras efterkommande, fritt och qvitt, till ägande, hafvande och brukande, till evig tid; med de rum näst Nordan Capellet, att der hafva och uppehålla deras Messor och annor Gudstjenst. Vidare skulle deras Ålderman och Bisittare, anamma och upbära allt som är testament och gåfvor till Capellet, på det att deras Messor, Vigilier och annor Gudstjenst, kunde förökas och förmeras, Gudi till låf, Jungfru Maria, S:t. Erich och S:t. Peder och Capellet till nytto, byggning, prydelse och förbättring, med Beläte, Taflor, Messekläder och Målning. Likaledes hade förenämde Gillen låfvat, att hvar S:t. Erichs dag för Messa och Predikan, gifva Convents-Bröderne en gunst och gåfva på S:t. Erichs vägnar; att tvänne gångar om året tillsäga, då rätta samqväm vara skulle; att om någon Broder eller Syster, täcktes eller behof gjordes om års-messo eller låf-messo i Capellet, då skulle den
