Utlänningar inberäknade, voro då 443, till antalet, uti sina vissa classer, efter Handels-parteringen, fördelte med sina tvänne Ålldermän för hvardera Classen. Af främmande Köpmän voro 10 Tyskar, 5 Holländare, 8 Ängelsmän, 4 Skottar, 1 Fransos, 4 Ryssar, utom dem som sig marknadstiderne infunno. Hvad åter Seglationen beträffar; så befanns att ut- och ingående skepp, somlige år, varit 100, och åter under Krigstiden 1660, öfver 400. Skeppare boende i Stockholm, som årligen foro till sjös, voro 27 stycken. Ett Köpmansgille, General-Factorie, Beurs, Bank, m. m. blefvo då för Handelns skull påtänkte; men hvad som besvärade Handels-rörelsen, var den i Riket förfallne Credit och de författningar, som lågo i vägen för en promt execution.
Jämte denna beskrifning om Handeln, uti Öfverståthållaren Baron Rosenhanes Ämbets-Relation 1663, om Stockholms Stads tillstånd, bifogas ett korrt förslag, öfver rörelse-Capitalet, som varit i Handeln nyttjadt, i anseende till import och export, sålunda: utgående och ifrån utrikes orter, inkommande varor:
| År 1658 | för | 20 — t:r guld. |
| 1659 | 12 ¾ | |
| 1660 | 33 ¾ | |
| 1661 | 28 ¾ | |
| 1662 | 27 ¾ |
Som således för nämde år, blott skulle utgöra ett rötelse-capital af 123 tunnor guld.
Stockholms vidsträckte och förmånlige Handel, befrämjes icke allenast; af en ymnog tillförsell af exportable varor; utan ock af de oumgängelige och mångfalldige behof, som omkringliggande Städer och Landskap, derifrån afhämta, och hvartill belägenbeten vid Mälaren, i märkelig måtto bidrager.
