tningar, som i det föregående blifvit omnämde, Balth. Henckel, skrifver derom 1640: ”Si qvalis decennium ante fuerit respexeris, novas qvasdam Venetias, non in agro qvodam ad habitandum habili, non in littore maris per manus ac operas hominum extensibili, sed inter ipsa naturalia saxa, interqve montes circumjacentes, conspexeris. Insula maris & Mellero flumine, licet sit Holmia, boream tamen & Zephyrum versus in tam exiguo annorum spatio, et inter ipsas Germaniae bellicas flammas sic exculta conspicitur, ut qvod pulchrum fuit, inter perigrinandum apud exteros inspicere, hoc jam liceat in ipsis montium saxis & in maris Balthici insulis, qvasi novam qvandam purpuram contueri [1]. Hvad Södermalm enskilt beträffar, kan här anmärkas hvad Bengt Baaz (sedan Ekehielm och Underståthållare), uti ett bref till Pfaltz-Grefven Johan Casimir, 1642 berättar: eljest Stadens reparation angående, så rifves nu tvänne stora gator på Södermalm, in adventum, o felicem! S:ae Regiae Majestatis[2]. Och att anföra ett nyare vedermäle deraf, så biföll K. Maj:t d. 2. Nov. 1779 på Öfverståthållarens gjorde hemställan derom, att S:t Catharinae Västra Kyrkogata, hvilken efter Stadens Charta bordt hafva communication med Tjärhåfsgatan; men blifvit tillstängd, åter borde öpnas, hvartill Bryggaren Siefverts emot öfverenskomne villkor, och mellangift till Staden, skulle för sin, till gatans framdragande afstådde tomt, erhålla vederlag, uti den äfven igänstängda gränden, Söder om Cathrina Kyrka, hvilken icke med någon förmån, kunde göras brukbar emellan Kyrkogården och Siefverts der belägne egendomar.
