Sillfiske, och 2 Hukare på Cabeljou-fisket. Fångsten var de första åren icke synnerligen lönande. Compagniet inrättade sedan i Bohusländska skärgården, på Käringön, ett läge för Cabeljou-fisket. År 1753 är den rätta Epoqven, hvarifrån man kan räkna, saltsjöfiskeriernes lyckeliga uppkomst i Sverige. Fiskeri-Compagniets uteslutande Privilegium, blef då upphäfvit, och ett Reglemente d. 8 Apr. 1754 utfärdat, för Svenske hafs- och skärgårds-fiskerierne. Denna nyttige och för Riket så lönande näring, kan till sitt första upphof, tillskrifvas förenämde Abrah. och Jacob Arfvedson, med deras med-Interessenter[1].
Till ett nytt Väst-Indiskt Compagnie, meddeltes Privilegier, för Abrah. och Jacob Arfvedson, och Compagnie d. 2 Dec. 1745.
Till Handels inrättande på Madera och Carnarie Öarne, utfärdades Privilegium för Handlande i Stockholm, Grill, Schultz, Lefebure och Pettersson, d. 5 Mart. 1746.
Om de till coursens styrande, i Stockholm upprättade särskilte Vexel-Contoir, kan en tillräckelig kundskap erhållas, af de derom vid 1766 års Riksdag utgifne handlingar.
Kongl. M:t biföll d. 12 Jun. 1750, uppå de Handlandes uppgifne förslag, att ett Salt-Contoir i Stockholm, måtte få inrättas, och för hvarje till Staden ankommande tunna salt, undantagande Franskt, Lunneburger och Skottskt, uppbäras en d:r K:mt, att nyttjas till interessen och bodhyror, för det Salt-Contoiret måste upphandla och ständigt hafva liggande, med flere omkostningar; hvarvid Contoirets göromål och omsorg, egenteligen skulle bestå deruti, att så söka föra Salt-Handeln: 1:o att ett tillräckeligt upplag och förråd af salt, måtte ständigt vara i Riket till hands; 2:o Saltpriset så styras, att
- ↑ Sv. Mercurius 1756, för Febr. m. p. 457.
