Sedan Sverige tagit denna Ö i besittning, har årliga Staten derstädes fordrat 14,171 R:dr; och hade Stats-Contoiret ifrån 1789 i Jun. till Sept. 1792, betalt för dragne vexlar af Befälhafvaren derstädes 61,291 R:dr 15 sk. 5 öre, utom stora summor, som skepps-utrustningar, till folks och manskaps transporterande, m. m. fordrat.
9. §.
Ibland de inrättningar i Stockholm, som tjena till handelns och sjöfartens biträde, hjelpreda och förmån, må ock här, utom de i I Del. särskildt beskrefne penninge-verk, korteligen nämnas:
Järnvågen, som 1662 började flyttas ifrån Järntorget och gamla våghus-tomten, till gamla Stads-grafven; som i älldre tider, blifvit vid Södra malmen, till Stadens defension anlagd. (Se Södermalm). Ett Reglemente utkom d. 18 Apr. 1786, hvarefter de Skeppare som vid Järnvågen, å Saltsjö- samt Mälar-sidan, vilja lossa eller intaga last, hafva sig att rätta; samt huru Järnbärare-Åldermannen bör sina sysslor i vågen förrätta. Om Victualie-Vågarne, är angående skeppsbron förmält.
Tackjärns-Vågen blef på Riksens Ständers föreställning derom, inrättad, enligt kundgörelsen d. 6 Febr. 1749. Den blef anlagd vid Stadens Västra eller inrikes hamn, och finnes på Brolins Charta 1771 utmärkt, åfvan för den, der marquerade tvättbro. Den blef genom pålning och fyllning utvidgad 1797.
Lots-Contoiret i Stockholm tillförordnades 1696, hvarom ett Kongl. Placat utkom samma år. Angående Lotsverket i Riket, som från längre tider tillbaka, varit under Amiralitets-Collegii uppsigt och Direction, utfärdades en Kongl. förordning d. 27 Apr. 1748, hvarvid de brukelige Lots-taxor, äro
