Com. Collegii kundskap, än då de, vid förefallande besvär, öfver förvaltningen, till upplysning kunna infordras[1].
Beloppet af inkomsterne, för hvarje Sjömanshus, deras fonder och utgifter, hörer således icke egenteligen till Com. Collegii kännedom; men af de underrättelser, hvilka uppå K. M:ts särskilte nådige befallning år 1780, af Sjömanshuset i Stockholm, blifvit infordrade, i anledning af någre då yppade frågor, rörande förvaltningen; intages, att inkomsterne för Stockholms Sjömanshus, årligen bestigit, till omkring 1600 R:dr, hvaraf hälften influtit, af förhyrnings-penningar, collecter, m. m. och den andra hälften, genom Rederiernes last-penningar; deremot hade i årligt underhåll, blifvit utdelt 1396 R:dr 16 skillingar, till 515 Sjömän, med deras torftiga enkor och barn, efter de olika gradationer, Reglementet utstakar, samt dessutom 50 och 60 sjuke, med läkemedel, skötsel och föda blifvit försedde, vid det för Coopvaerdie-Sjöfolket, af denna fond inrättade sjukhus.
I anledning af den, i förenämde måtto föreskrefne skyldighet, att Svenske skepp, då de från utrikes ort återkomma, till någon af Rikets hamnar eller städer, böra erlägga, de påbudne afgifter; hade särdeles Finska Städerne, af Stockholms Rederiers, från främmande ort, till deras hamnar, anlände fartyg, fordrat och sig till godo beräknat, den så kallade läste- och hyres-afgiften; men K. M:t förklarade, på Sjömans-hus-Directionens, deröfver förde klagan, uti rescript till Commerce-Collegium, af d. 2 Feb. 1785: att så vida år 1748, då Coopvaerdie-Reglementet utkom, Stockholms Sjömanshus, var det enda i Riket, borde ock då,
- ↑ K. br. d. 24 Jan. 1751, tillägger Com. Colleg. domsrätt, i dylike mål.
