intet verka emot sammansättningar. Införsell af utländskt Socker blef tillåten 1739. Ifrån ett faststält pris af 5 ½ öre för melis och 8 ½ för carnarie; klagades år 1773, att priset var uppjagat, till 12 öre S:mt på skålpundet. K. M. lät då kundgöra, att hvem som ville, skulle få idka Socker-sjudning, och att Grosshandels-Societeten, måtte emot enahanda afgift, som Sockerbruks-idkaren, få införskrifva Mascovade- och rådt Socker. 1790 blef åter fri införsell af tillverkat Socker tillåten; men åter indragen; hvarefter Idkaren, under en stigande cours och uppjagat agio, ständigt stegrat sin vara.
Enligt Persedel-Extracterne inkom rått Socker för år 1784 till och med 1788:
| Pouder-Socker | 596,668 | skålp:d. | |
| Tetes och Terres | 6,246,140 | ||
| Mascovade | 12,042,390 | ||
| Medium för 5 år: | |||
| Poudre-Socker | 119,333 | ⅗ | skålp:d. |
| Tetes och Terres | 1,249,228 | ||
| Mascovade | 2,408,478 | skålp:d. |
Hvaraf Sjötulls-afgiften efter 1782 års taxa, utgjorde 29,746 R:dr 22 skilling 2 öre.
Enligt Hall-Rättens berättelse, var 1787, vid Stockholms 11 Sockerbruk, Mästare, Gesäller och Lärlingar, 20: och diverse arbetare 63, summa 83; och värdet af hela Stockholms tillverkning 145,250 R:dr. Hela Rikets tillverkning vid 25 Sockerbruk: 276,909 R:dr 38 skilling 4 öre.
Tvänne Glasbruk hafva i Stockholm, i älldre tider, blifvit inrättade; det ena af Melchior Jung, som dertill erhöll Privilegier 1641, och till anläggningen, en donation d. 17 Febr. 1644, af en plats vid gamla Kungsholmsbrogatan. Efter Jungs frånfälle, transporterades detta Glasbruk, af hans son,
