Gust. Joh. Jung, till Nystad i Finland, der det 1685, af en olyckelig vådeld lades i aska. Af den älldre Jung anlades ock det första Kimröksbruk i Riket, på Djurgården, äfven som det första Glasbruk derstädes; hvilket han kommit i full gång och drift[1]. Förmodeligen blef det sedan flyttadt till Kungsholmen, vid gamla bron, till den donerade platsen.
Det andra Glasbruket anlades 1676, först Väster om Clara Kyrka, af 12 interessenter, som derå erhöllo Privilegier. Anledningen dertill gaf en Italienare, som hitkom från Dantzig 1615, och kallade sig Giacomo Guagnini; men hette rätteligen Bernhardini Scapitta, en tiggare-munk och bedragare. Sedan han betingat sig stora vilkor; skamligen missbrukat interessenternes förtroende, och förrådt sin okunnnoghet, smög han sig åter hemligen ur Riket, sedan han bedragit interessenterne på 5000 R:dr. Detta verk emottogs sedan 1678, under arrende och styrdes förnämligast af Baltz. Grill i 20 år. Af fara för eldsvåda, måste verket flyttas 1686, då det inrättades, på den lilla Holme, vid nya Kungsholmsbron, der det ännu är. K. Carl XI, hade behagat 1692, att antaga framledne R. Rådet Grefve Bielkes lott och andel i detta verk; sammaledes K. Carl XII, allt intill 1704, då samma lott på auction försåldes[2].
Under den stora Rikshushållaren, K. Carl XI:s tid, räknar Fabrikerne sitt första lyckliga tideskifte. Enligt Commerce Collegii berättelse, d. 22 Maji 1697, voro vid K:s frånfälle, Klädes-Fabrikerne i
