de gent emot Capellet, som Riksverdien, sin väderqvarn hafver bygga låtit, upprest hafva,” m. m. som Messenius derom i sin Sveapent. intagit.
Det kan förtjena att här införa hvad D'Ogiers i sin dagbok öfver resan till Sverige 1634, berättar om detta stället. En Ambassadeurens, Comte D'avaux, Secreterare J. Grosse, var i Stockholm blefven död, och en bekymmersam fråga upstod: hvarest han skulle begrafvas; efter sådant icke borde ske i någon kättersk Kyrkogård. ”Änteligen” säger han, ”utsågs dertill en kulle ytterst på Södermalm, som de kallade Calvarie berg, och der ett Korss af sten ännu stod qvar, som var uprest 1096. Här begrofvo vi honom k. 11 om aftonen, med vanliga Catholske Ceremonier och utan något buller af den samlade menigheten. Kort derefter lät Drottningen på sin bekostnad öfver honom på stället upresa en grafvård, hvartill inscription på latin af mig författades[1].” Det af D'Ogiers upgifne årtalet 1096, då Korsset blifvit upsatt, innan Stockkolms anläggning ännu var påtänckt: bör icke tillräknas en utlänning, som härom icke lär hafva sökt någon tillförlåteligare underrättelse; kan ock vara, att det är ett skrif eller tryckfel.
3. §.
Tullen på denna väg, öfver Södermalm, Tullportsgatan och Åsen vid grind, lär, som gatans namn synes tillkännagifva, först hafva legat på Tullportsgatan och som förmenes i den nu för tiden så kallade Florens backe. Tullen skall 1667 blifvit utflyttad till V. ändan af Hammarby-sjön, vid nedgången till Fabriqveuren Mallets egendom, hvarest den befanns ännu vid början af 1750 ta-
- ↑ Stockholms Magazin af Svederus 1780, 1. Tom. p. 116.
