Stads inspärrande, vid belägringen 1522[1]. Detta Peder Fredags utfall utur Mariae Magdalenae Kyrka, hvarigenom Danskarne blefvo till större delen slagne, och Södermalmsboernes trohet, som icke förrådde denna anstalt, samt deras täflan, att fäckta under en så älskad hjelte som Gustaf Ericsson var; anses som en orsak, och bevekande anledning, till de Privilegier, som församlingen sedan af K. Gustaf Adolph 1626 erhållit. (Jacob Svedéns, 13 årig Lärare vid Mariae skola, bifogade Hist. anmärk., Privileg. och andre bilagor, vid en af honom utgifven Pred., som af Nådårs Predikant, Carl J. Wallin, blifvit hållen i Mariae Kyrka 1763, Annandag Pingst, som var nästa dagen, efter Kyrkans nya invigning. Stockh. 1763. 4:o).
2. §.
Den nu varande Mariae Magdalenae Kyrka, lätt K. Johan III efter våra häfdeteknares enstämmiga berättelser, 1576 grundlägga, på samma ställe der förenämnde Kyrka förut stått. Denna byggnad blef under Hans tid icke fortskyndad och vid Hans timade död 1592 afstannade den alldeles. Konung Gustaf Apolph befalte väl d. 1 Sept. 1626, att Mariae Kyrka skulle förfärdigas, och församlingen med vissa Privilegier hugnas. Dermed torde väl en början blifvit gjord; men arbetet kom dock kort derefter å nyo att inställas; till dess Konung Gustaf Adolphs efterlefvande Gemål, Drottning Maria Eleonora ömt besörjde, att detta Herrans Tempel, blef med allt alfvar, till fullbordande företagit.
Ändteligen blef ock denna Kyrka, 58 år efter dess anläggning, så färdig, att den till allmän
- ↑ Grundel, l. c. p. 55. Dalin S. R. H. 3 Tom. 1 Del. p. 66.
