X. CAPITLET.
Om Kyrkor och Capeller på Södermalm.
I.
Mariae Magdalenae Kyrka.
1. §.
Mariae Magdalenae Kyrka på Södermalm, emellan nu varande Hornsgatan och S:t Paulsgatan, uppbyggdes först af Riks-Föreståndaren Sten Sture den Älldre, 1489. Man har i häfderne nästan ingen ting mera derom funnit anteknat, än dess anläggning och förstörelse. K. Gustaf I. befalte 1527, att denna Kyrka skulle nederrifvas, förmodeligen af samma orsak, som angående Clarae Klosters och Jacobi Kyrkas afrödjande, på Norremalm, blifvit anfört.
Att församlingen i sin början icke varit stor eller folkrik, kan nogsamt intagas af hvad förut är berättat om Malmens bebyggande och invånarnes antal, under den korta tid af 38 år, som utgjorde denna Kyrkas första ållder.
Dess första utseende kan af kopperstycket öfver Christierns tyranni vid Stockholms intagande 1520, någorlunda intagas; varandes Kyrkan som den der föreställes, prydd med ett fyrkantigt spetsigt torn.
Ett utfall omtalas, som en behjertad Krigsman, K. Gustafs Fält-Öfverste, vid namn Pett. Fredag, skall med en liten Trouppe af 500 Svenska Soldater gjordt, ifrån Mariae Kyrka, der de hållit sig förborgade, att falla Danskarne i ryggen, då de ur Stadan under Hen. Slaghök och Gorius Holstes anförande, angrepo det af Gustaf I. ifrån Sätra till Södermalm flyttade läger, till Stockholms
