en perspectiv Charta öfver Stockholm, på 1760-talet, visar sig väl Mariae Kyrkotorn, annorlunda än det då var; men denna prydnad gifven åt taflan, är dock alltid på sanningens bekostnad.
Kyrkoherdar vid denna församling ifrån Johannes Laurentii, som under namn af Södermalms Pastor, bevistat Upsala möte 1593, till Magnus Petri Aurivillius, som 1719 blifvit installerad, finnas i Grundels Academiska afhandling p. 57 upräknade.
Det bör här anföras, att Konung Gustaf Adolph d. 1 Sept. 1626 ibland andra förmåner, jemväl förunte denna Församling, att sjelf välja sig Predikanter; så att ingen skulle dem med våld eller list påträngd varda; hvilket privilegium K. Friedrich I. den 25 Nov. 1720, sålunda stadfästadt: att när öpningar ske, församlingen sjelf, lagligen och efter förut brukelig sedvana, äger välja sig Kyrkoherdar, hvilka sedan med Kongl. fullmagter komma att förses[1]. Vid Kyrkoherde-ledigheten 1749, gaf Församlingen på tillfrågan af en deputerad Consistorii ledamot, om några berömmelige män voro utsedde, som Församlingen åstundade höra? det svar: att de som vilja komma under omröstning till Kyrkoherde ledigheten, skulle anmäla sig i Consistorio; utan att Församlingen sjelf ville nämna någon. Detta hade vid nästa vacance den oförsedde påfölgd, att Consistorium, utan att inhämta Församlingens yttrande, sände Församlingen missiver för 6 Profpredikanter; ytterligare för 5 andra, och ändteligen för ännu 3:ne Profpredikanter. En af de Präster som sig tillika anmält, men Consistorium nekat missive, besvärade sig deröfver hos K., och Församlingen råkade härigenom uti en obeha-
- ↑ Dessa Privileg. m. m. finnes tryckte uti Svedéns förenämde utgifne Pred. 1763.
