gelig tvist, och hämtade deraf den erfarenhet, att den minsta eftergift, kan blifva ett äfventyrligt prejudicat, till kränkande af förunte privilegier.
Hos Rudling finner man en förtekning, på flere, som i denna Kyrka blifvit begrafne och der haft sina vapen upsatte, hvilka delat ett lika öde med Kyrkan, vid den öfvergångne vådelden. Af dem anmärkes här Residentens ifrån Holland Christian Constantin Rumpfs, som nära 30 år, varit vid Svenska Hofvet; född i Haag 1633 och död i Stockholm 1706.
Ibland de Minnesvårdar, som sedan branden blifvit här i Kyrkan uppsatte, är en öfver framledne Presidenten i Cammar-Revisionen, Joh. Julius Vult von Steijern, född 1695, död 1767, som Församlingens invånare påkostad, till betygande af deras tacksamhet, för hans ådagalagde nit och möda vid Kyrkans åter upprättande och till försvarande af Församlingens nådigst förlänte rättigheter.
Till vänster om Altaret är äfven en minnesvård i muren under fenstret upsatt, öfver framledne Cancellie-Rådet Carl Reinh. Berch, af hans arfvingar; der man ser hans antagna vapen i Mosaiqve, gjordt i Italien; föreställande en Sphinx och trenne penningar.
Följande eldsvådor skola öfvergått Mariae Magdalenae församling: (Se p. 26, 27).
År 1454 afbrann Södermalm, så bebyggd den då var.
1457 lät K. Carl VIII. för vigtiga orsaker afbränna hela S. malm, som då någorlunda igen uppkommit efter 1454 års brand.
1491 blefvo en myckenhet hus på S. malm af Danske Ryttare brände.
1495 blef åter flere hus afbrände.
