II.
Om Sture Capellet och Catharinae Kyrka.
1. §.
Der Christiern Tyran lät uppbränna, de i blodbadet d. 7 Nov. 1520 mördade Svenske Herrar och mäns döda kroppar; der befallte K. Johan III, femtiofex år derefter, eller 1576, att ett litet träd-Capell skulle uppbyggas, för att åt Sturens aska, så medelst uppresa en grifte-vård; som dock var mera afpassad, efter K. Johans tankesätt, än Sturens förtjenst, som hjeltemodigt uppoffrade sitt lif, till Fäderneslandets försvar. Af denna anledning, har detta Capell blifvit kalladt Sturens Capell. K. Gustaf Adolph skall der 1625 låtit uppsätta en koppartafla, med en berättelse om Tyrannens mordiska framfarande och till en åminnelse af sina anförvandters olyckelige och oförtjente öde. Den finnes i Messenii Scondia beskrifven; innehållande: att utom de 94 afdagatagne Svenske Herrar och Män, hvilkas döda kroppar, Tyrannen låtit uppbränna, på samma ställe, der Capellet af K. Johan blifvit upprest, var ock Sten Stures lik, som i slaget vid Bogesund blifvit blesserad och deraf död, samt d. 9 Febr. 1520 i Riddarholms Kyrkan begrafven; och jemte sin unga sons döda lekamen, ifrån deras hvilorum uptagne. Af de mördade nämnes i synnerhet, Biskoparne i Strängnäs och Skara, Mathias och Vincentius, Eric Abrahamsson till Loholm, Eric Johansson till Ridboholm (Gustaf I:s Fader), Eric Nilsson Riddare, Eric Knutsson, Eschil Nilsson, Eric Rynning, Magnus Gren, R:s Råd, Joach. Brahe, Bengt Gylta, med flere, som blefvo uppräknade.
På 1640 års Charta, som förut blifvit åberopad, står Sturens Capell utmärkt.
