2. §.
Der åfvan:de Capell stått, lät K. Carl Gustaf den 2 Maji 1656, lägga grundvalen till Catharinae Kyrka, och bafallte att den skyndesamt skulle uppbyggas, och nödige medel dertill anordnas.
Verkställigheten deraf, befrämjades ock med den drift, att första Predikan, i denna så vida färdiga Kyrkan, kunde hållas den 8 Octob. samma år 1656, ehuru den icke förr än 1658 blifvit alldeles fullbordad. Så berättar väl Grundell derom (p. 57, 58); men af Öfverståthållaren Baron Rosenhanes Relation, om Stockholms Stad, 1663, intages: att denna Kyrka då ännu stod under byggnad, och att om K. M. och flere ville understödja detta verket, skulle den blifva den skönaste i Riket[1].
K. Carl Gustaf skall gifvit Kyrkan namnet Catharina, efter sin moder (K. Carl IX:s Dotter): af denna sin anläggare fick ock Kyrkan 3:ne stora klockor, som ifrån Polen, der de blifvit eröfrade, hitsändes.
På gjord anhållan, har Församlingen den 14 Oct. 1690 fått K:s tillstånd att flytta Altaret i Kyrkan, ifrån det stället det då innehade, och att uppsättas uti Östra Korsset; hvar vid påmintes att foten af Altaret, måtte blifva så hög, att Prästen kunde ses öfverallt i Kyrkan[2].
Dess första utseende efter J. de la Vallées ritning innan hon i stora vådelden 1723 ödelades, visar kopparstycket i Svecie verket, Tom. 1, tab. 25. —
