stort rum i Södra Stadshuset, hvarest förut Anatomiske Sectioner förrättades, hvilket på Stadens kostnad till Kyrka inrättades.
På den af K. M. 1758 gillade dessein, till byggnaden omkring Ryssgården, hade ej något rum till Kyrka blifvit utsett.
Kongl. Cancellie-Collegium gaf uti skrifvelse d. 6 Maji 1761, Magistraten tillkänna, att Kejserlige Ryske Ministern Grefve Osterman, efter erhållit tillstånd af Hännes Maj:t Kejsarinnan i Ryssland, voro sinnad att uti den i Stadshuset varande Kyrka, göra hvarjehanda reparationer och förbättringar, till befrämjande af Kyrkans bättre invärtes anseende och prydnad, samt att han i den afsigt begärt handräkning, att undfå ritning och förslag på samma byggnad. I anledning af Cancellie-Collegii tillika gjorde anmodan härom, förordnade Magistraten Capit. och Stads-Architecten Carlberg, att derutinnan gå Ministern tillhanda. Carlberg, Stadens Byggnings-Collegio ovetterligen, öfverlämnade Ministern en plan, till Kyrkorummets utvidgande, hvarefter hela flygeln skulle genombrytas, skilljemurar borttagas, m. m. Men detta fants betänkeligt att tillstyrka; och som ingen vidare påminnelse derom skedde, så hades dermed anstånd.
Ett annat förslag uppgafs sedermera, till en mindre kostsam ändring, af det rum Ryska nationen, till Kyrka innehade, hvarmed Grefve Osterman förklarade sig nögd; hvilket ock till verkställighet hemstältes och gillades[1].
Efter den 1779 påbudne Religionsfriheten, blef offentelig Gudstjenst hållen i Ryska Legations-Capellet; men vid Gr. Rasumofskis bortresa 1788, blef Kyrkan tillsluten, då de Ryske Handlande äf-
- ↑ Magistratens skrifvelse till Öfverståth. d. 19, Oct. 1764.
