lan, erhöll tillstånd att på Spinhusgatan få uppsätta en träbyggnad till Scholae inrättning, för de vid Aspelunds Manufacturie varande arbetares barn. K. br. d. 18 Jun. 1793.
Riddarfjärden åtföljer sedan Södra malmens Norra sida, förbi Skinnarviks-bergen, af lika högd som Mose backe, och innefatta 7 qvarter under namn af Skinnarviken, skinnarviksberget större och mindre m. m. (se Tillaei Charta) ända till Söderström och Slussen.
Långholmen och Räkne-holmen.
Långholmen, Väster från Stockholm i Mälaren, åfvanför Riddarfjärden; hafver Kungsholmen i Norr och gränsar helt nära till Södra Malmen, skild derifrån, genom det så kallade Pålsundet, som torde fått sitt namn af de der qvarstående pålar, efter de gamla broar som deröfver vid åtskillige tillfällen blifvit anlagde.
Holmen redan nämd i Häfderne 1435, har efter Hadorphs uppgift, fått namnet af sin längd, som är 4 eller 5 dubbel emot dess bredd.
När Stockholm belägrades af Engelbrecht, i K. Erich XIII:s tid på trenne sidor; lågo Wessmän och Nerika, på Lång-holmen, som Rimkrönikan (p. 208) säger. Några dagar efter slutad dagtingan 1435, emellan Svea Rikes Ständer och Danemarks och Norriges Råd; om förlikningen i Halmstad med Erich XIII; samlade sig Svea R:s Råd, till 37 personer, på Långholmen, och förbundo sig väl att hålla fördraget i Halmstad; men om Erich ryggade sitt löfte; att då med lif och gods försvara sina rättigheter och Sveriges lag. Denna förening är daterad Stockholm och Långholmen, dagen näst efter S. Laurentii dag 1435[1]. Re-
- ↑ Rimkr. 2 Del. p. 93.
