Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/95

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
87


3 §.

Uti Kongl. Patentet d. 26 Julii 1637, till förekommande af allt ohägn, på Ladugårdens afstängda och enskilte ägor; förmäles att K. M. och Kronan, afhändt sig en del af Ladugårds-ägorne vid Stockholm, och dem, unt och efterlåtit under Norrmalms Förstad; hvaremot Borgerskapet dersammastädes, voro förplicktade, att gjöra när omtränger, sina dagsverken till Ladugården. Denna dagsverks skyldighet, omtalas icke vidare i sednare handlingar.

Regeringens Ö. B. af d. 5 Mart. 1640 för Stockholms Stads Magistrat, att få försälja tomterne på Ladugårdslandet, bör här till sitt innehåll kortel. intagas. Gatornes reglerande i Norra Förstaden hade minskat utrymmet och gjordt Malmen något trång; att månge, särdeles Kronans Sjöfolk, icke hade något ställe att bygga hus och gårdar på. Magistraten hade således anhållit, att dem någon beqväm plats, till Stadens utvidgning, måtte förunnas. Dertill blef då Ladugårdsgärdet uplåtit, hvarest en god och behaglig begynnelse med husbyggningar och gator redan var gjord; hvarjämte Magistraten lämnades fullkomlig magt och tillstånd, att försälja, såsom ock för skäliga tomtören, uplåta hvar och en, enkannerligen Kronans Sjöfolk, som på den med staket intagne del af Ladugårdsgärdet, hus och gårdar då antingen redan byggt, eller derefter bygga ville och förmådde, deras vissa platser, der de bygga och bo måge, hvilka ock skola vara förbundne, de tomter som dem i så måtto inrymde och efter mått vore, eller tilldelte blefvo, ordentel. och efter afritningen, att bebygga: och i fall att någre gårdar på b:te Ladugårdsgärde, framdeles af en eller annan kunde blif-

va
F 4