desgård vid Ladugårds platsen, Söder ut intill Sjön, som kallas Ladugårdsviken. Uti Resolutionen häröfver d. 28 Sept. 1682, tillsade K. M:t Staden, att oansedt Stockholms Ladugårdar, till följe af 1680 års R:dags beslut, med apertinentier och 1681 års ränta skola tillhöra Kronan, skulle dock donationen på den platsen, utan för gamla linien, till Norra Tullporten, stå fast. — På Vijkmans Charta 1702 finnes ock ifrån Ladugården, en gärdesgård dragen till Brunsviken. Ladugårdsgärdet utanför Tullen, har ifrån älldre tider varit nyttjadt till Campements och exerceringsplats för Garnizons Regementerne i Stockholm. En större gravur föreställande K. lägret på Ladugårdsgärdet 1773 och 1774, är förfärdigad af Årre.
II. CAPITLET.
Om Ladugårdslandets bebyggande.
1. §.
Sedan efter handlingarnes föranledande någorlunda utredt blifvit, hvad af Ladugårds ägorne blifvit Staden förlänt, till dess vidare utvidgande och bebyggande, fordrar ordningen att tillse huru sådant blifvit verkstäldt.
En början var dermed redan gjord, som 1640 års Ö. B. innehåller, efter en förut gifven plan; sedan erfarenheten lärt, med hvad möda och kostnad, Norremalm korrt förut, till tomter och gator måst regleras och indelas; då vid dess bebyggande i älldre tider, ingen ordning blifvit i agttagen.
Om den åbyggnad Ladugårdslandet hade, innan det donerades Staden, finnes anteknat att Ståthållaren i Stockh. Gabr. Oxenstierna, skall 1622,
