62
aktad fläck - - Nådendal, wiste mig icke detta ohyggeliga och menskligheten wanhedrande spectakel. Alla menniskor woro syslosatte med et lätt arbete och sådant som de på alla stunder, och på alla ställen kunde taga med sig. Gamla utlefwade gubbar och käringar, medelålders Folk, ända til barn af 2 och 3 år, alla såg jag med en strumpa i handen, hwilken de stickade med en obegripelig snabbhet. En pojke af 6 a 7 år kunde sticka en strumpa om dagen, jag såg flickor som hunno få 2 til 3 strumpor färdiga, om de höllo flitigt på hela dagen. Mölnardrängarne i qwarnen woro ej utan sin strumpa; med et ord: jag såg ingen syslolös. Nådendal är eljest en liten usel Stad, dess Borgerskap fattigt och Staden belägen så nära Åbo, at dess Handel swårligen kan taga up sig; utom denna industrie ginge hon wisserligen innan kort under. Jag tilstår, at en sådan i Swerige owanlig syn hjerteligen gladde mig: och jag begrep mer än förr, huru man kunde wara utan tiggare. Strumpstickandet är dock icke på sådant sätt upmuntrat eller underhjelpt som wederbör. Man sade mig at denna närings-gren mycket aftagit, och jag beklagade det upriktigt i många afseenden. Jag har ofta sedermera påtänkt, då jag i Stockholm sedt Folk af alla åldrar, och med färdiga lemmar, tigga, om de icke kunde och borde tilhållas at gjöra något dylikt arbete. Wederbörande döme därom.
Herrar Skräddare, tillåten mig at icke för-
