Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
26
fadren som tyckte det vara alldeles nyligen pojken börjat få sin undervisning.
”Då får jag väl lof att anmäla honom i läroverket”, yttrade han. ”Visst har jag brådt om, men det kan ej hjälpas för en gång.”
Han gjorde naturligtvis en uppoffring.
Familjefadren hade redan i många år varit kansliråd, då kanslirådinnan sade:
”Kära Gösta, har du tänkt på att Karl skall till Upsala nu?”
”Hvad säger du! Är pojken så gammal? Grufligt hvad tiden går!”
”Och Ellen är snart giftasvuxen”, fortfor kanslirådinnan.
”Är det möjligt? ... Ja, hvad är att göra åt den saken? Du får väl föra henne ut i världen och skaffa henne en man. Jag har inte tid, det kan du väl förstå.”
——♦——
