Hoppa till innehållet

Sida:Stolthet och fördom.djvu/14

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
8

— Vilken förträfflig far ni har, flickor! sade hon, sedan dörren stängts. Jag vet inte, hur ni någonsin skall kunna löna honom för hans godhet, och inte mig heller för den delen. Vid vår ålder är det inte behagligt, det kan jag säga er, att göra nya bekantskaper varje dag, men för er skull ville vi göra vad som helst. Lydia, min älskling, ehuru du är den yngsta, är jag viss på att mr Bingley kommer att dansa med dig på nästa bal.

— Hå! sade Lydia morskt, jag är inte rädd, ty fastän jag är den yngsta, är jag ändå längst.

Återstoden av aftonen tillbragtes med gissningar, hur snart han skulle besvara mr Bennets visit, och med avgörande av frågan, när de skulle bjuda honom till middag.


TREDJE KAPITLET.

Allt vad mrs Bennet, med biträde av sina fem döttrar, kunde fråga med avseende på mr Bingley, var dock icke tillräckligt för att avlocka hennes man en tillfredsställande beskrivning på föremålet. De angrepo honom på olika sätt — med rakt på sak gående frågor, fyndiga antaganden och obestämda gissningar, men han gäckade allas deras skicklighet, och de blevo slutligen tvungna att mottaga upplysningar ur andra hand av sin granne, lady Lucas. Hennes utlåtande var högst gynnsamt. Sir William var alldeles förtjust i honom. Han var helt ung, underbart vacker, utomordentligt angenäm