Hoppa till innehållet

Sida:Stolthet och fördom.djvu/165

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
159

— Jag trodde inte, att du skulle göra det, och då saken förhåller sig så, kan jag inte känna synnerligen mycket medlidande, då jag betraktar din belägenhet.

— Men om han inte kommer tillbaka mer i vinter, skall jag aldrig få tillfälle att göra något val. Tusen saker kunna hända på ett halvt år.

Elisabet tillbakavisade föraktfullt den tanken, att han icke mer skulle komma tillbaka. Hon antog, att det blott var ett påhitt av Caroline, som hyste sina egennyttiga önskningar, och hon kunde icke ett ögonblick tro, att dessa önskningar, hur öppet eller hur förslaget de än uttalades, kunde inverka på en ung man, som var så fullkomligt självständig gentemot alla.

Hon framställde för sin syster så kraftigt som det var henne möjligt, vad hon tänkte om denna sak, och hon fick snart det nöjet att se ett gott resultat därav. Jane var icke modfälld, och så småningom började hon hoppas, ehuru misströstan om Bingleys böjelse stundom tog överhand över hoppet, att han skulle komma tillbaka till Netherfield och uppfylla alla hennes hjärtas önskningar.

De kommo överens om att mrs Bennet endast skulle få veta, att familjen begivit sig av, utan att man oroade henne med framhållande av mr Bingleys uppförande; men till och med detta ofullständiga meddelande väckte hos henne mycken oro, och hon klagade över det högst olyckliga förhållandet, att damerna skulle bege sig i väg, just då de alla höllo på att bli så förtroliga med varandra. Sedan hon