helt och hållet lämnade platsen, ty då kunde vi möjligen få en familj, som på allvar bosatte sig där. Men kanske mr Bingley hyrde stället inte så mycket med tanke på grannarna som för sin egen bekvämlighet, och vi måste vänta, att han skall behålla eller lämna det efter samma grundsats.
— Det skulle inte förvåna mig, sade Darcy, om han lämnade det, så snart ett tillfälle erbjuder sig för honom att köpa ett lämpligt ställe.
Elisabet svarade icke. Hon var rädd för att tala längre om hans vän, och då hon icke hade något mera att säga, var hon nu besluten att lämna besväret att finna ett samtalsämne åt honom.
Han förstod hennes mening och tog snart till orda. — Det här, sade han, tycks vara ett mycket trevligt hus. Jag tror, att lady Catherine gjorde mycket för dess iståndsättande, då mr Collins först kom till Hunsford.
— Jag tror, att hon gjorde det, och jag är säker på, att hon inte kunde ha slösat sin godhet på ett tacksammare föremål.
— Mr Collins tycks ha varit mycket lycklig i valet av sin hustru.
— Ja, hans vänner kunna verkligen vara glada över att han påträffat en av de mycket få förståndiga kvinnor, som skulle ha velat antaga hans anbud eller gjort honom lycklig, om de gjort det. Min vän har ett särdeles gott förstånd, fastän jag inte är övertygad om att jag anser hennes giftermål med mr Collins för det förståndigaste, hon någonsin gjort. Hon tycks dock vara fullkomligt lycklig, och
