icke varit fullt förvissad om att hans kusin skulle bekräfta hans ord.
Hon mindes mycket väl allt, varom hennes och Wickhams samtal rört sig under den första aftonen de träffades i familjen Philips. Många av hans uttryck stodo ännu livligt för hennes minne. Nu var hon häpen över det opassande i sådana meddelanden till en främling, och hon undrade över att hon icke förr kommit att tänka därpå. Hon insåg det ogrannlaga i att framhålla sig själv, som han hade gjort, och motsägelsen mellan hans ord och hans uppförande. Hon kom ihåg, att han skrytit över att han icke var rädd för att träffa mr Darcy — mr Darcy kunde gärna lämna trakten, men han skulle nog hålla sig kvar där; likväl hade han undvikit att infinna sig på balen på Netherfield redan följande vecka. Hon mindes också, att, förrän familjen på Netherfield lämnade orten, hade han endast berättat sin historia för henne själv, men att efter dess avflyttning den hade varit i allas mun, att han då oförbehållsamt och utan några betänkligheter hade svärtat mr Darcys karaktär, ehuru han försäkrat henne, att hans vördnad för fadern alltid skulle hindra honom från att kompromettera sonen.
I vilken olika dager framträdde icke nu alla hans handlingar! Hans uppmärksamhet mot miss King syntes henne nu vara förestavad endast av avskyvärt egennyttiga avsikter, och hennes obetydliga förmögenhet bevisade icke längre, att han var anspråkslös i sina fordringar, utan att han ivrigt sökte komma åt, vad helst som erbjöd sig. Det föreföll
