Sida:Stolthet och fördom.djvu/39

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
33

Miss Bingley fixerade ögonblickligen hans ansikte och bad, att han skulle tala om för henne, vilken dam hade förmågan att ingiva honom sådana tankar. Mr Darcy svarade helt oförskräckt: — Miss Elisabet Bennet.

— Miss Elisabet Bennet! upprepade miss Bingley Jag är helt förvånad. Hur länge har hon varit en sådan gunstling? — och var snäll och säg mig, när får jag lyckönska er?

— Det är just den fråga, som jag väntade att ni skulle rikta till mig. En kvinnas fantasi är mycket snabb, den ilar på ett ögonblick från beundran till kärlek, från kärlek till äktenskap. Jag visste, att ni skulle lyckönska mig.

— Ja, om ni tar saken så på allvar, så skall jag betrakta den som alldeles avgjord. Ni kommer att få en förtjusande svärmor, och naturligtvis kommer hon alltid att vistas på Pemberley hos er.

Han lyssnade till henne med fullkomlig likgiltighet, medan hon pratade på detta sätt och som hans lugn övertygade henne om att allt var klappat och klart, togo hennes kvickheter icke någon ända.


SJUNDE KAPITLET.

Mr Bennets förmögenhet bestod nästan helt och hållet av ett gods, som avkastade två tusen pund om året och som till förfång för hans döttrar i brist på manliga arvingar skulle som fideikommiss övergå till en avlägsen släkting  Och moderns förmögenhet,

3. — Austen. I.