du behagar; giv fritt lopp åt din fantasi, låt den ohejdad ila vart helst den vill, och så framt du inte tror, att jag redan är gift, kan du inte misstaga dig synnerligen mycket. Du måste skriva igen mycket snart och ge honom bra mycket mera beröm än i ditt sista brev. Jag tackar er åter och återigen för att ni inte reste till sjöarna. Hur kunde jag vara så enfaldig, att jag önskade det! Din idé med ponnies är förtjusande. Vi skola åka runt parken varje dag. Jag är den lyckligaste varelse i världen. Andra människor ha kanske sagt det förut, men ingen med så mycken rätt. Jag är till och med lyckligare än Jane, hon bara ler, jag skrattar. Mr Darcy sänder dig sina hälsningar, innehållande så mycken hjärtevärme, som han kan undvara i sin kärlek till mig. Ni måste alla komma till Pemberley i jul.
Din egen Lizzy.»
Mr Darcys brev till lady Catherine var i en annan
stil, och helt olika båda dessa skrivelser var vad mr
Bennet skrev till mr Collins till svar på hans sista
brev.
- »Herr pastor!
Jag måste ännu en gång besvära er med anhållan om lyckönskningar. Elisabet skall snart bli mr Darcys hustru. Trösta lady Catherine så gott ni kan. Men om jag vore i ert ställe, skulle jag hålla med systersonen, han har mera att giva.
Er förbundne etc.»
