IX.
I Jönköping.
Från hvilken sida man än kommer, äro Jönköpings
omgifningar lika vackra och tilldragande. Huru många gånger hafva
icke vi resande uppsvear farit genom Jönköping, nämligen på
den tiden då staden ännu var ett oundvikligt skjutshåll på
södra stambanan och vi voro stadda på någon »europeisk tur».
Men vi foro, de allra flesta åtminstone, utan att se mycket
annat än att staden sköljes af Vetterns vågor. Ofta kommo vi dit
sent på aftonen, läto föra oss till »Stora Hotellet» för att äta
och sofva, och tidigt följande morgon vandrade vi, med sömnen
ännu i ögonen, tillbaka till bangården. En liten bit af en park
och ett stort hus vid parken, det var allt hvad vi sågo, och
med den bilden fullständigade vi hvad vi förut visste, att
staden har en hofrätt, en tändsticksfabrik och en landshöfding samt
åtskilliga tusen andra invånare, af hvilka några icke äro
lagkloka.
Nu mer äro uppsvearne icke tvungna att taga vägen genom Jönköping, när de resa till södern, men nu komma de frivilligt, än på Vettern, än vester från, än från Nässjö. Det är ett riktigt nöje att få göra en afväg från Nässjö för att lära känna Jönköping på fullt allvar, det vill säga så mycket allvar som kan ligga i några dagars vistelse på en ort, hvilken man förut öga känner. Det är visst möjligt att Jönköping i något afseende förlorat på den östra stambanan samt att Nässjö också en
