och ämnade i sammanhang med öfriga storslöjdsinrättningar i och omkring Jönköping närmare skildra äfven det verket. Ty värr tyckes dock icke mycket vara att säga derom för närvarande. Allt synes der vara inrättadt på bästa vis efter stor måttstock för en ansenlig tillverkning, men åtskilliga bland de många dyrbara maskinerna stå der overksamma, och det hela har utseende af att lida af afmattning. De stora, ljusa och trefliga verkstäderna tyckas vara klent befolkade. Ännu lära, enligt uppgift på stället, ett par hundra arbetare hafva sysselsättning, men ett stort antal är redan afskedadt. Orsaken till detta mindre gynsamma tillstånd lär vara att påräknad gevärsbeställning från staten uteblifvit. Det nyss så blomstrande gevärsfaktoriet har, såsom kändt är, under senare tid slagit sig på tillverkning af symaskiner, och för de svenska näringarnes skull vore det önskvärdt, om denna näringsgren sloge bättre ut än gevärstillverkningen, på hvilken väl icke, åtminstone hvad statens beställningar vidkommer, något fast borde kunna grundas, så länge ej kontrakt på längre tid äro afslutade.
Om Jönköping icke egde någon annan märkvärdighet, skulle det likväl vara namnkunnigt för sin tändsticksfabrik. Det är ett verk, som hunnit göra sig verldsbekant och på samma gång gjort Sverige kändt på orter, der vårt fäderneslands namn kanske förut aldrig varit nämndt. Jönköpings tändstickor äro nu mer så eftersökta, att man på många ställen i utlandet icke vågar bjuda ut någon annan sådan fabriks tillverkning, hvarför man, i brist på den verkliga varan, tagit sin tillflykt till efterapning. En sådan efterapning och förfalskning drifves i synnerhet i Tyskland i ganska stort omfång, och mången »Biedermann» har der gjort sig en vacker förmögenhet på att tillverka stickor, hvilka han helt fräckt gifvit ut för »äkta Jönköpings».
Tyskland är dock icke ensamt om ett sådant hederligt
