ganska godt stånd, och folket i allmänhet temligen välmående. Det är också en gammal odlingsbygd, och der har man det omsjungna Värend. Invånarne tyckas vara de intelligentaste bland de intelligenta småländingarne. De härstamma också från det gamla Troja, påstår den kände skildraren af Smålands forntid, hvilken derigenom sannolikt tror sig hafva stält sina landsmän högre än alla andra svenskar. Visst är, att afkomlingarne af de gamle Virdarne är ett flinkt och med särdeles goda naturgåfvor utrustadt folk samt att främlingen har stort nöje af att gå omkring bland dem som bo vid stränderna af de stora vattnen Helgasjö och Åsnen.
Här i trakten ligger också Skatelöfs socken, Kristina Nilssons födelsebygd, och vill man höra förtäljas om hennes barndom i bygden, behöfver man ej fråga länge, ty allmogen här talar gerna om det föremålet. Mångfaldiga historier uppdukas från ett par årtionden tillbaka, då den nu verldsberömda sångerskan sprang omkring med sin viol och spelade för bönderna samt föreföll, såsom flere här yttrat, »mer som paug än som tös». Allmänt lofordas hon för den omvårdnad hon egnat sina anhöriga. Hon har med sann systerlig, kanske snarare moderlig omsorg sörjt för fyra bröder och en syster.
Vägen från Vislanda ned åt Bleking är onekligen ganska vacker, men nog föredrar jag trakterna i norra Småland och mest omkring Jönköping, om det gäller endast det måleriska. Den senare naturen närmar sig det storartade, under det södra delen af Kronobergs län är endast småtäck. Jernvägen går från Vislanda först i nästan östlig riktning med en liten dragning åt söder till Grimslöfs station, hvarefter riktningen varder mer sydlig, och man nalkas sjön Åsnen, hvilken, om ej lika vacker som Helgasjön, onekligen är ett småtäckt stycke vatten. Under flere mil går vägen tätt intill sjöstranden, än genom löfdungar, än
