salarne, de många konstverken och det äfven historiska intresse som är förknippadt med denna byggnad, som med all sin aristokratiska prägel dock eger sin högsta betydelse genom att tillhöra en af den nyare industriens stormän.
Slottet är, underligt nog, bygdt i sjelfva strömmen, der oerhördt arbete måste hafva nedlagts på pålning och murning, innan ens grunden kunde läggas. Det var år 1688 som byggnaden uppfördes af Louis De Geer den andre. Redan år 1618 hade det då kronan tillhöriga Finspong på arrende upplåtits till Guillaume De Besche och Louis De Geer den förste, hvilken senare köpte alltsammans år 1641 och dertill lade en mängd tillgränsande hemman. År 1685 drogs egendomen in till kronan, men återlemnades redan året derpå till De Geer’ska slägten mot ett ständigt arrende eller s. k. »strömsafrad», hvilken ännu årligen erlägges. Finspong stannade sedan dels i nyss nämnda slägts, dels i dermed i frändskap stående slägters ego, till dess då varande förvaltaren Carl Ekman år 1856 köpte stället. Af honom hafva hemman med aflägset läge frånsålts och andra på närmare håll tillköpts, hvarjemte Stens bruk på andra sidan Norrköping år 1857 äfven förvärfvades, så att den sammanlagda Finspongs och Stens bruks- och landtegendomen nu utgöres af 71 mantal med en areal af 416,851 qvadrat-ref, hvaraf jordbruksfastigheten lär vara bevillningstaxerad till omkring 2,400,000 kr. samt annan fastighet till nära 1,000,000 kr. Dessutom höra till Finspong gård och upplagstomter i Norrköping samt i Södermanland åtskilliga hemman i Sköldinge och Svärta socknar, hela Kantorps och delar i Förola och Gillinge jerngrufvor, i Örebro län delar i flera jerngrufvefält i Nora socken, i Vestmanlands län delar i jerngrufvor i Norbergs socken samt i Kalmar län delar i jerngrufvor i Ukna socken.
