årsgam[la] första A år 3. andra A året 2, sedlian et år 1. och läggia dem mest i valmarsblöjor och inthet Linne.
Lappékonorna lögha sijn b[arn] första resan i kalt vatn eller i sniön til thes thet kiknar, när thet kommer sigh åter väl före lägger hon thet åter i vatnet ocli sedhan i haraskin.
Deras piltar löpa knaft medh skijdh
Lappar hafwa tunt och lijtet skägg
Mins Matredhningen i Ångermanland gröt alla qällar förutan om Torsdagzqällen.
Läggia Talrikar — på brödhet
Tiukka, men ike väl gräddadha (Brudhebrödh kall:) bullar,
djupa skålar medh tvarhilioghe brädd[er]
I Konung Magnus Ladhulås tijdh voro Lapparna sit ägit folk, och efter han ike kunne vinna them under kronon bödh han them som ville vågha och komma them under Sverikes Crono, så ville han gifva them hina i hender til egendom, Ty gingo Birkarlarna til som bodde i Birkala Sokn och gåfvo sigh in til them och daghtingadhe medh them på så m å n g a daghar eller tijdh, och thes emillan förraskadhe the them och slogho många ihiäl och vunno them under sigh alt in til norra och Vestresiön, och fingo så bref af Kon. M. at the skulle hafva Lapparna som än tå bodde ut medh Botnen medh allan skatten och Laxfisken, allenast at the gofvo Cronone någre Timber gråskiu til en vedherkännelse in titulum Regni,
Deraf blefvo thesse Birkarlarna svåra mächtige och the rijka govo them fattiga allenast en smutt, och togho så bästa håvorne, thetta förtröt them fattigom och gingo så til och klaghadhe för Konung Göstaf, han lät insättia Hinrich Larsson i Tornä och tagha mykit af honom och togh så Konungen siälf skatt af Lappom och let them frit köpslagha medh Lapparna.
Her Christopher i Kalijs sadhe at när en bonde i Lule mötte honom när han gik til fiskie, tå hadhe han godh lykka men när han mötte kyrkh. h. Anders fik han aldrig fisk
samalunda en bonde när han gaf Jöns Karlson hara fik han strax harar i gen när han vedha. men gaf han en annan be:d Erik L. fik han inthet igen
Reenen när han slachtas fins inthet oreentt i hans tarm Ty är han kallat Ren.
