Hoppa till innehållet

Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/100

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

förgifftige Diur genereras, hwar utaff genom Solennes Hetta förgifftig Stanck upstijgher/ then sedan både Menniskian förgifftar och Diuren ther aff hon sitt Uphåld hafwer.


Then Andre Boken/ Om Spijs.

Om Spijs i gemeen.
CAP. I.

Ehwem som Gudz försyn och godheet wil besinna/
Han skådhe här wäl til/ så skal han orsaak finna/
  At honom prijsa högdt/ så och berömma stort/
  Som Menniskian så stoor een nådhe hafwer giordt.
Hans nådh hon ther uthi på timligt sätt mäst lyser/
När han wår tårfftigh Kropp så rundeligh bespijser/
  Then länge icke kan föruthan Spijs bestå/
  Medh mindre at han skal som Flamm til intet gå/
När Ollian spädz ey til ther Flamman i skal brinna/
Så seer man hennes skeen alt medh en hast förswinna.
  Sij thetta at företaa/ Gudh medhel gifwit haar:
  Beskåda all hans wärck/ tu skal thet blifwa waar:
Beskåda wäl och märck hwad Jordebotnen runda
Han bär: och Lufften haar: i Haafwet sammalunda.
  Hwad rörs: tu finna skal at intet är aff alt/
  Thet han ey Menniskian i händer haar befalt.
Man ey så magher Platz och så förtårckat finner/
Ther icke någhon Wäxt til hennes tarff uprinner.