myckit ätas/ gifwa the Blodh som förrutnar snart/ och lätteligh kan födha Löss aff sigh. Hwarföre är intet Under/ at Plato (hwilken så myckit Fijkon ååt/ at han therföre bleff kallat Philosycos) säyes aff Löss eller Lwssiukan wara dödh blifwen.
Wijndrufwor äre ock åtskillige aff Naturen: Somblige finner man söta/ somblige swre/ en deel tröge/ och en deel som snart ingen Smak hafwa/ hwilke kallas wijnachtighe. The söta äre hitzige/ the wijnachtighe medelmåttige/ the andre kylachtigare.
Wijndrufwor ätas antingen friska eller torra. The friska brwkas meer för Lust och Nyfijkenheet skull än til at läskia Hungren; The gifwa litet nutriment, födha råå Wätskor aff sigh/ hwilka myckit ondt förorsaka. The uptorckade äre antingen medh Steenar/ och blifwa kallade Rusin; eller uthan/ och kallas Corinther.
Altså äre Rusin och ey aff en Natur; Mann finner söta/ tröga/ och medh thesse twenne Saker förmengde. The söte äre hitzigare/ och gifwa meer Födzel: The tröge äre kallare/ och styrckia bättre Magan och Leffren: The som förmengd Smak hafwa/ äre ock aff förmengd Kraffter: The som äre söte medh en lijten Trögheet/ äre the bäste.
Corinther the som inga Steenar hafwa/ äre kylighare/ låssa meer och hålla Lijfwet öpet.
Oanseedt at Hispanien och andra Rijken/ hafwa til at berömma sigh aff thesse samt andra Fruchter Ymnogheet; Så hafwom doch wij ey mindre Orsak til at berömma och gratulera oss/ öfwer några slags Fruchter/ hwilka andra i Kraffter fast öfwergåå/ the ock i the hitzige Länder sällan ock uthi liten quantiteet wäxa.
