wara förtänkt at göra Gudhi räkenskap för the gåfwor han honom gifwit hafwer/ så wäl för sitt Lijff/ som för the saker han hafwer gifwit thet at uppehålla medh.
Thetta är icke allenast Menniskio rådh/ uthan och Gudz stränge och alwarlige befalning: Ty the missbrwuk och excesser som skee med the håfwor och medel som GUdh hafwer gifwit at uppehålla Lijffzsundheet medh/ äre intet annat än stora och högt förbudna synder/ hwilka Gudh i sitt H. Ord/ icke allenast för sins nampns ähra skull så högheligen hafwer förbudit/ utan och för ens eghit bästa/ i thet at han hafwer förruth sedt at hans helga nampn skulle ther igenom blifwa wahnährat/ ens nästa förargat/ och ens eghen Kropp kastat i åthskillighe swåra siukdomar/ (hwilka äre then tijmelighe dödzens Sänningebudh/ then syndenes rätto löhn är:) Och thet som fast meer är til befruchtandes/ at mångha
