swarade Mannen/ allenast til at hielpa mig up thenna Wedhknippa. Så snart war hans lust til at döö/ honom förgången. Och effter som Lijfwet är en synnerligh Gudz skänck och gåfwa (Såsom GUdh och thes förlängiande/ räknar för en särdeles lön/ åt then som sina Föräldrar Hedher och lydna bewijsa:) Bör ingen hwarken önska sig döden/ eller och sigh sielff sitt Lijff affhändiga/ (som thes wärre nu många göra/) antingen genom sina egna händer/ eller och oordentlighit lefwerne; uthan fast heller alla loflighe medhel anwända til at then ädle gåfwan Sundheten uppehålla/ och medh all möyeligh flijt undfly alt thet som then liufflige Siälens och Kropzens gemeenskap kan förstöra och til intet göra/ at hwar och en måtte i Sinnetz roligheet och Kropsens wälstånd kunna sin tijdh fullbringa/ in til thet mål som Gud enom förestält hafwer: På thet man måtte slippa then fruchtan/ som hwar och en måste
