låter låghe/ medh stoor nytta/ then olidelige heetan ther medh at utläskia. Och effter man gemeenligh pläghar någhra ancommoditeter ther berede widh finna/ hälst när thet icke är rått gått; så brwkas thet nu intet så offta/ uthan hoos them som ey rådh hafwa annat sigh at förskaffa. Och är rådelighit at man geer på watn et acht/ effter snart alt ther wij ätom och drickom/ mäst ther medh tilreedes/ och fåå så en bättre elelr slemmare art/ effter som Watnet är til.
Och är watnet åtskilligt utaff sitt ursprungh/ Platsens natur ther igenom thet löper/ och ther uthi thet förwares.
Utaff alleslaghs watn/ så kommer Källewatn närmast til the teknen som ofwan bemälte äre/ hälst thet som kommer uthur en strijd Källa/ som wetar sig hemoot Solennes upgång/ och hafwer diupa Ådrar/ medh stenig och sandigh grundh: Hwar aff hon om Sommaren gifwer kalt/ om Wintren warmare watn. Thet watn som aff Källor kommer/ ock hafwer någhon synnerligh smak medh sigh/ thet anwijsar thens Platzens art/ ther thet genomlöper/ nämligh at mineralier ther finnas/ ock i synnerheet thet som watnet mäst smakar aff/ thet ware sigh Alun/ Swafwel/ Vitriol/ etc. I Tydzland sampt andra Länder finnes åtskillige sådana slags watn/ them man kallar Surbrunn: Utaff hwilke watn mångha få sin Hälsa igen/ som genom andra medhel ey hafwa kunnat hulpne blifwa.
Brunn watn/ hälst thet som är i diupa Brunnar/ tijt Solennes Strålar ey så kunna komma och wärka/
