Thet watnet plä man och för hälsosampt at gilla:
Som lätt är/ tunt och klaart/ som och ey lufftar illa/
Ther hoos och hållet blir/ thet bäste öfwer alt/
Som hastigt wärmes up/ thet snart och blifwer kalt.
Thet skillier myckit och uppå Naturens wägnar/
Thet smältes sompt aff Snöö/ aff Himmlen sompt nidh rägnar
Sompt slutit står i Kärr/ sompt uti gyting Brun/
Hwad ström och Springkäll geer/ thet bätte är ens mun.
Ty är tigh råden min/ tu Watnet gott mon wällia/
Om tu wil blifwa frij/ that som tin kropp kan qwällia/
Aff watnet kommer thet; en eller annan Fisk/
Befinnes wara meer/ än som then andra frisk.
Watnet är såsom en Materia eller Fundament til åtskillige slaghs dricker/ Wijn undantagandes: Ty rådher Hippoc. Lib. de aëre locis & aquis; At man skal grannelighen tagha wara på hwad slags watn som Inwånaren på then eller then orten bruka sin Spijs ock Drick medh at tilreedha. Förmälandes på sammar rum/ hwad för många Krankheter osundt watn i wår Kropp förorsaka kan/ och hwar wärkan åthskillige watn hafwa.
Watnet hafwer i förste werldzens tijdh/ icke allenast warit en dageligh Drick för oskälige Creatur/ uthan ock för Menniskior( för än som andra slags dricker upsundne blefwe: Och är ännu thet bruk i hitzige Länder/ såsom i Italien, Frankrijke och Hispanien, ther Qwinspärsoner mästedelens watn dricka: Thet ther ock mächta skönt finnes. Elliest hafwer thet och hoos the gambla Medicos warit i bruk at excibera kalt watn/ (doch i besynnerligh tijdh/ ock medh wist mått) åt them som i hitzige