ty ther är såsom Ordspråket lyder: Quod caret alterna requie; durabile non est. Thet kan icke länge bestå/ som icke understundom bekommer någhon Roo och Hwijlo.
Och när man hafwer så länge hwijlat sigh/ at Kraffterne äre igen recolligerade, skal man åter sigh til sitt wnalige Arbete begifwa; tänckiandes at wij icke ärom hijt komne til at äta/ dricka och göra oss godha Daghar/ uthan at wij i wår Anletes Swett någhot skolom förhänder hafwa/ hwarigenom Gudz Nampn kan blifwa ährat/ Fäderneslandet tient/ wår Nästa så wäl som wij sielfwe/ ther aff någhon Nytta och Fromma hemta måge.
Then 20. Regla/ om Sompn och Wakan.
När ock aff wakan stoor/ tin Kropp mon mödher blifwa.
Så skal tu tigh til Sompn i rättan tijdh begifwa:
Om Sompn ey aff sigh sielff/ i Ögon falla wil/
Medh tienligh Medel tu/ förhielp tå them ther til.
Lijka såsom starcka Öffningar Kroppen stort uthtorcka och uthmatta/ ther icke een måtteligh Roo ther på följer: Altså gör ock wakan/ när icke Sompnen i rättan tijdh hender: Ty tå förswaghar hoos alla Kraffterne/ uthtorckar Kroppen (hwilket man aff holige Ögon och Bleeke Ansichten seer) kommer en til at blifwa yhr i Hufwudet och förtagher ens Förstånd. Men när Sompnen skeer tilbörlighen/ så förtagher han alt thetta stärcker Kraffterne och alla Lemmer/ så at the sedan sin Kall bättre förrätta kunna.
