Springande/ Dantzande/ hastigh up och nidergångh/ arbeet ther medh man sigh myckit sträckia eller böya skal/ lyfftande eller någhot anant som Lijffmodren trängia kan. Ty Naturen hafwer henne ey så omsatt/ såsom Hiärnan eller Bröstet medh Been/ på thet för all tryck skal få wara frij/ och sigh uthwidgha/ effter som Fostretz stoorlek thet kan kräffia.
Doch tiänar them icke heller hålla sigh alt för stilla: ty ther igenom tagha öfwerflödigheter öfwerhanden/ och then Naturlighe Wärman blifwer förqwaffd och förswaghat. Eliest seer man gemeenlig at the som altijdh äre stilla/ sittia i Stolar/ hafwa swårare Börd/ och ther effter Börden anwäxer them offta at the henne sedhan icke kunna blifwa qwitt: Måtte så ther öfwer plötzlighen sättia Lijfwet til. Hwarföre skola the icke alt förmyckit gifwa sigh til Lättia/ uthan jw meer thet lijdher til then tijdhen the wänta sigh/ jw meer skola the medh Spatzerande/ Trapport up och nidergående/ Kroppen til Bördzlen beredha.
The skola och wachta sigh för häfftighe Sinnetz rörelser/ såsom förskräckelse/ wredhe och andra/ at the icke i förtijdh råka uthi arbetet. Eliest skola the ställa aff wäghen allahanda wederstyggelige tingh/ som til hastigh förskräckelse eller stoor inbildningh en förorsaka kunna.
När thet kommer i sidste Månaden emoot Bördzletijdhen/ så skan hon offta brwka Kaar eller Wannebadh/ girode medh wekande Krydder/ hwarigenom Lijffzfruchtens Band löste blifwa och wägen til uthgången glattare giordt. Til Badh-Krydder äre tiänlighe: Camilblomster/ Kattoost/ Martam/ Althea/ Gråboo/ Linfröö/ etc. Hwilka skola siudas i Watn/ så mycket henne kan stå under Armarne
