Hoppa till innehållet

Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/475

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

aff sigh sielff ey wil komma/ skal han genom tienlighe Saker provoceras, och beflijtesigh på thet höchste sine Affecter at kunna twinga.

Huru the sigh förhålla skola/ som aff öfwerflödigt Phlegma finna sigh til kalla Siukdomar benägne/ och huru man en Phlegmatisk känna skal.
CAP. XI.

Then/ Phlegma hoos sigh sielff af öfwerflödha finner/
Som trögh är sin Wärck/ Förstånd och alla Sinner:
  Hwad honom föreställs/ han lätt ey fatta kan/
  Och thet han hafwer lärt/ thet snart förglömer han.
Uthi hans Hiertat och sigh lätt ey Wredhe tänder/
När hon och uptändt är/ hon snart och återwänder/
  Kleenmodigh är han ock han Sompnen haar fast kär/
  Hans Dröm om Watnet/ Iis och anant fuchtigt är.
När Pulsen grijpes ann/ ens Finger han tå möter/
Ey snäll/ ey starck/ ey hård/ men långsam swagh och blöter.
  Hans kropp är kall och hwijt/ glatt/ feet/ och myckit miuk
  Aff långsam siukor han ock kalla mäst blijr siuk:
Hälst när som phlegma ey/ uhr Munn och Näsar flyter/
Thess rätta Affgång och på annat sätt thet tryter/
  Han lefwer så ther til i kalt och fuchtigh Wäär/
  I Lättia uthan Sorgh/ och fuchtigh Spijs förtär
Ty wil tu blifwa trygg och undfly Plåghor slijka
Tå fuchtigh Lufft/ kall Spijs och Lättia skal undwijka/
  Hwad som upwärma kan tin feuchte Kropp och kall/
  Och torcka phlegma uth/ thet tu uthwälja skal.