krypa. Sommaren warar ey heller hoos oss i fyra heela Månader/ etc. I Egypten är Wåår eller then temperatesta tijdhen i Januario och Februario och Sommaren begynner ther i Martio, och wara til sidst i Augusti. Uthi September och November är Höst/ och medh November och December Winteren uthe.
Thetta ware nogh om the fyra Åhrsens tijdher i gemeen: Nw wil man hwar och een i synnerheet beskodha/ begynnandes på Wåren/ hwilken the andra medh Liuffligheet fast öfwergår/ och all ting lijka som ett nytt Lijff igen gifwer. Josephus och andra under Juderne förmena/ at Werldsens begynnelse bleff om Wåårtijdhen/ hwilket ock Kyrkiones Lärare Ambrosius stadfäster.
Och kallar som här medh andra Medicis Wåårtijdhen wara (som sagt är) när Lufften icke är så kall/ at man darrer/ ey heller så heet at man swettas moste. Hippocrates säger Wååren warm och fuchtigh wara. I thenne Åhrsens tijdh/ begynna the ting framkomma/ som aff Winderkölden äre förtorkade lägna. Blodhet blifwer i Menniskian och andra Diwr förmeerat och Anderne wederqwäckte. Hwarföre blifwer ock Wååren för then fundeste tijdhen skattad: Oansedt/ at medh Wååren åthskillige Siukdomar upkomma/ så är doch sielfwe Wååren intet Orsaken ther til: Aff sin Natur kommer han intet ondt åstadh: Ther han får en wäl disponerat Kropp/ så håller han honom i ett gott Tilstånd: Men the Kroppar/ som öfwer Wintren hafwa församblat en hoop medh oduglighe Wätskor/ hwilka om Wintren aff Kölden stilla och förstockade wore/ begynna the aff Wåårens liuffligha Wärma försmälta/ drijfwas så andeles aff Naturen/ som tå
