Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/104

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Götiskan betyder Öd eller Holme[1] så at alla dess namn äro födde af watnet. Som ingen del af werlden warit mer genombruten af siöar, än denna Nordiska; så har ock intet folk warit mer siöfarande, än de gamle Svenske[2]: De hafva lefvat på wågorne från den ena åhrstiden til den andra, plögt alla haf i Europa och födt sig dels med handel, dels med fiskande, dels med wåld, som framdeles skall berättas.

7. Man kan föreställa sig Nordiska jordens tilstånd, då de gamle Scyther och Vodiner den intogo:

  1. Thule-arken i Norje är endast så kallad af Holmar. Ännu kallas en holme utan för Halmstad Thylen; liksom Thyle-holm i Halland. Somlige kafva wäl giordt Thule til en af Britanniska öjarne, (v. Rob. Sibbald. Comment. in Tacit. Germ; it: Nikolsons SKotska Hist. cit. af Er. Benz. Coll. Hist. H. P.) somlige til Island; (v. Ad. Brem. descr. Norv. p. 149. Theod. Thorlac: Diss. de Isl. Wittenb. 1666:) men när man betänker de gamlas kunskap om Thule, (til ex: Procop. Cæsar: de R. Goth. L. 2. c. 15. &c) at det war större än Britannien, at der bodde Skridfinnar, at der i 40. dagar om sommaren war ingen natt och äfven så länge om winteren ingen dag, hvilket närmast passar sig med norra delen af Scandinavien &c. när man ock märker, at Island ej warit bebygt förän i 9:de Seculo, då långt förut de gamle beskrifvit Thule; så är intet tvifvel, at det ju är Sverige eller Norige. cfr. P. Lagerlöfs Descr. Sv. it. Kirkmejer in exerc. de Plat. Atlantide, 1685. &c. åtminstone har Thule warit en del af Scandien, när den i så många Öjar warit delt. Pytheas af Marseille, som war i Norden 300. åhr för Christi födelse, har förmodeligen haft skiäl til at giöra Thule och Basilien (Balthien) til två särskilta Länder. v. P. Lagerlöf Sv. Ant. & Nov. Descr. c. 4.
  2. Arngr. Jonse Descr. Ill. c. 1. Jens Wolt. & Petr. Claudii Descr. Norv. c. 30. cfr. Solin. in Polyh. c. 56. ap. Renhielm. in not. ad. Torst. Wik. S. &c. &c.