Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/106

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

sina små fartyg ut til sin gamla fädernebygd, at hämta Salt, som der fans i ymnighet [1], men wägen war dock lång från den ena ändan af stora Scythiod til den andra och särdeles äfventyrlig i en tid, då näfrätten så högt gälde.

8. Ordning, Gudadyrkan, Lag och Rättvisa höllos wäl af Scandianerne ganska helige, såsom deras Fäders besynnerliga kännetekn från uråldriga tider[2]; men de woro länge utan Konungar och Riksstyrsel[3]: Hvar och en Husfader, som intagit en wiss trakt, en wiss öö, war sielf Envålds-Herre och Domare öfver sina barn och tienstehion[4]; Hans undersåtare woro wäl ganska få; men han hade ingen

  1. De äldste Scythiske Salt-grufvor woro emellan floden Danapris och Tauriska Näset: der tilvärkades Saltet och såldes sen rundt omkring i ymnighet til alla nästgränsande folk, som det sielfva afhämtade. v. Constant. Porphyrog. de admin. Imp. p. 113. och Dio Chrysost. in Borystenitica. p. 437. cit. Bayer. L. c. T. 9. p. 397. Hvarigenom Scytherne hade handel icke allenast med Græker, utan ock med Tyrer och Carthaginienser, som då woro de störste köpmän i werlden. v. Fl. Joseph. contra Ap. L. 1. Strab. L. 3. Priscian. in Dionys. Fest. Avien. 431. cfr. E. J. Biörner. L. c. p. 100. in not. Men med tiden kommo Salt-wärken mer och mer i bruk på de orter, som nu kallas Rysslnad, Ungern, Pohlen, Neder-Tyskland &c. så at denna handel blef Scandianerne alt närmare och beqvämligare.
  2. v. supr. Cap. 2. §. 4.
  3. J. Wildes Förber: p. 53.
  4. Det war som et hufvudstycke i gamla Celto-Scythiska Guda-läran, at Hus-fäder woro Konungar i sina hus, och Enväldige öfver hustrur, barn och tienstfolk. Så brukade också de gamle Britannier. v. Rap. Thoyr. Hist. d'Angl. L. 1. p. 11.