Den här sidan har korrekturlästs
behöll dock sin Fäderne egendom Jotneland[1] och blef efter sin död dyrkad som en Wäder-Gud, efter han warit så lyckelig, at segla så ofta fram och tilbaka med god wind: hans Son Froste-Jokul[2], så
- ↑ Jotunland (Götaland) kallades ock Jättehem eller Jätteland, hvaraf man menar Jemteland fådt namn. De gamle Scandiske Göter, som förde en tarflig och nykter lefnad, utan så fina retelser för böjelserne som deras barn, öfvandes kroppen från barndomen i de rörelser, som bibehöllo honom wid en ständig hälsa, woro et mycket storwäxt släkte (cfr. Quintil. declamat. pro Milite. Plin. Hist. Nat. L. 2. c. 78. Bernegg. quæst. in Tacit. 42. J. Bapt. Portæ Physogn. L. 1. c. 10. Conring. Diss. de Germanor. Corp. hab. ant. & nov. causs. &c.) så at af desse Jotnar eller Göter är Jettenamnet kommit: mången har derföre trodt, at alla desse förste Inwånare warit Jättar eller Resar, hälst som både Pytheas af Marseille L. 37. c. 2. och Plin. Hist. Nat. L. 4. c. 14. p. 68. berätta om desse Jättar. Man kan wäl ej neka, at ju Resar eller menniskior af en obäkelig skapnad ofta funnits, som både den Helga Skrift och de werldsliga omtala (v. Verel. Not. ad Herv. S. p. 12. Plin. H. Nat. L. 7. c. 16. Solin. c. 5. Hieron. Benz. de detut. Fret. Magale: Bernh. Jansson. P. 9. Amer. cfr. Grot. Dissert. 1. De orig. Americ. Gent. Acosta. L. 7. c. 3.): Det är tilsäjandes, Missfödsel, och sådane ser man stundom ännu i werlden, men at tilwita et helt folk et sådant lyte, det är äfven så hårdt, som saken i sig sielf är onaturlig och orimlig.
- ↑ Denne Froste är ock kallad Fro och äfven hållen för en Wäder-Gud (v. Stephan. ad. Sax. L. 3.)
