detta bröt Romerska högmodet, hade dock Augustus en krigshär under Tiberii anförande ända in til Östersiön: men som den samma behöfde säkerhet och styrka mot så månge tapre fiender i Tyskland; så utrustade han en flotta i Nederland wid Rhenströmens utlopp, hvilken seglade öster ut up åt wåra Scandiska Öjar[1], til de länder, der aldrig någon Romare förut warit, [2]hvarken til siös eller lands[3]. Antingen detta händt, då Germanicus led skiepsbrot i Nord-siön och hans fartyg blefvo wäderdrefne til de orter[4], om hvilka Romerske Soldaterne wid hemkomsten sagt så många underliga saker[5], eller några åhr
- ↑ Sannolikt är, at Drusus warit i Scandien, när han haft at göra med Byrkanis (v. Strab. L. 7. p. 291.), som antingen tycks hafva warit någon Birka eller Stad i Göta-rike eller Bergen (Börguin) i Norige. Plinius kallar orten Burchana. cfr. Mascov. Gesch. der Teutsch. L. 3. p. 66.
- ↑ Romerska flottan kunde då segla in i hiertat af Sverje, när watnet stod wid pass tretton famnar högre än nu. v. supr. 1. Cap. 2. §.
- ↑ In Monum. Ancyr. edit. Chishull. Ant. Asiat. p. 172. cfr. Plin. L. 2. c. 67.
- ↑ Tacit. Annal. L. 2. c. 23. 24. cfr. J. J. Mascov. Gesch. der Teutsch. L. 4. §. 14.
- ↑ Hos Seneca finner man en beskrifning på vers, som
Pedo giort öfver detta Skiepsbrott (Svasoriar. L. 1. p. 11):
Sen denne talat om Nordiska mörkret, siö-folk, siö-djur och
hvarjehanda under, säjer han:
Anne alia positas ultra sub cardine gentes
Atque alium libris intactum quærimus orbem?
Dii revocant, rerumque vetant cognoscere finem
Mortales oculos: aliena quid æquora remis
Et sacras violamus aquas Divumque quietas
Turbamus sedes?Det är: Mon wi söke up Folk under en annan himmel och en annan werld, som böcker ej omtalat? Gudarne förbiuda dödelige ögon, at se all tings ända: hvarföre skola wåra skiepp oroa de främmande och Helige Siöar, Gudarnes stilla säten?
