Den här sidan har korrekturlästs
stor bonings-plats i Småland, hvilken kallades Vitala[1], hvarefter skienbara tekn ännu synas i Östra-härad och Wetlanda-by, der stenlagda gator, torg och slott[2] ännu kunna skönjas[3] efter en stad öfver en half Svensk mils längd. Witerne giorde åtskilliga utflyttningar från Skånska och Danska orterne[4]: En del af dem fölgde Anglo-Saxerne til Britannien[5], en del gick öfver Rhen-strömmen och satte sig ned i Schweits[6]; men stammen blef dock qvar i Scandiens södre delar.
- ↑ Witala är kommit af watn, et genombrutit land: Willands-härad i Skåne, som man trodt heta efter den konstige Smeden Welindt, kallas Wätlands-härad i K. Waldemars Jordebok af A. 1231. det är alt det samma som Wetala-härad, så at Skåne utan tvifvel blifvit kalladt Wetalahed. cfr. Sv. Bring. Monum. Scan. P. 1. Contin. 2. §. 6. Wid Witarby i Skåne och Albo-härad (v. Floræi Flor. Ant. Scan. p. 99.) wan K. Ragnar Lodbrok en seger. v. Sax. Gram. L. 9. p. 152. Hwen, en liten Öö i Öre-sund, kallas i Kung Waldem. Jordebok Hvät-öen, som alt kommer öfverens med Wetala eller Watnbygden.
- ↑ Gatorne äro nu af jord mycket öfvertäkte; men kunna dock grant synas: Torget är nu en Bys namn. Slottet kallas nu Hulte-by, hvars qvarlefvor och murar ännu til 7 alnars högd öfver jorden. v. Jos. Lindahl. Diss. de Smolandia Ups. 1719. cfr. Tuneld Geogr. p. 150.
- ↑ Dalberg. Svec. Ant. & Mod. Tunelds Geogr. p. 150. cfr. Jac. Ziegler. Scond. p. 494.
- ↑ Dannemark och Skåne kallades wärkeligen Witala-hed, Witaslätt &c. (cfr. Sheringh. L. c. p. 143.) som först skall hafva blifvit uptagit under en Götisk Höfding Erics anförande. (cfr. Verelii not. ad. Herv. p. 113. &c. Messen. Hist. Sv. Goth. &c. cfr. Saxo. Gram. L. 5. Sv. Bring. Monum. Scan. §. 6. P. 1. Cont. 2. &. J. Floræi Flores Ant. Scand. p. 68.) Rudb. Atl. T. 2. p. 361. menar, at denne Eric warit den samme som K. Heidrik i Rid-götaland. v. Herv. S. &c. Ehuru det är, så berömmes han mycket i et gammalt Skalde-qväde, hvaruti ordstäfvet säjer: han var den förste i Witalum plögde. Sheringh. L. c. p. 38. menar, at man irrat sig på namnet Witer och läst det i ställe för Geter, Juiter &c. och Fabric. Chemn: de Orig. Sax. L. 1. håller det för samma som Sviter, hvilket ock kan hafva grund; ty ofta brukade de gamle Nordiske, at borttaga första consonanten, när ordet börjades på tvenne, liksom ock Finnarne ännu giöra; men imedlertid är det owedersäjeligt, at Witiska namnet warit gängse.
- ↑ Bela L. c. cfr. Rapin Thoyras. Hist. d' Angl. L. 1. p. 80.
- ↑ Fabric. Chemnicens. de orig. Sax. L. 1. ap. Sheringh. L. c.